Jag bakar bröd. Ute luktar det luktar höst. Man får nästan lust att baka äppelpaj. Ganska vilsamt med mörkret faktiskt.I torsdags var jag på jobbet med lite grejer, mest för att det inte ska bli så himla jobbigt att åka dit på onsdag när jag börjar på riktigt. Tänk, nästa år har jag varit där i 10 år. "det måste vi fira", sa jag till jobbarkompisarna, men innerst inne sitter det nån liten jävel och säjer att det bara är oföretagsamma människor som inte byter jobb, eller sånna som ingen vill ha och jag hör antagligen till båda kattegorierna... Så därför har jag gjort upp en lista över vad jag har gjort under alla dessa tio år förutom att jobba där. Tyvärr kommer jag att glömma en del men så här ungefär:1998, 1999 och 200 hade jag fem arbetsgivare, en i gröndal, en i liljeholmen, en på kungsholmen, en på sös och en i uppsala. dessutom höll jag i en del studiecirklar och andra kurser. Jag hade ingen ledarhund, utan tog mej mellan alla dessa jobb med min vita käpp och en del dödsförakt.2001-2002 fick jag min ledarhund och var på en del utbildning med henne, jag gick också en fortbildning i musikterapi i dalarna och hade praktik inom öppenpsykiatrin. Mitt jobb var tvunget att flytta ur sina lokaler och under hela den här tiden var vi utspridda på fem olika ställen där jag och min ledarhund skulle hitta, på sommaren fick jag en praktikant från tyskland i två månader.Jag genomgick också en öronopperation som misslyckades.Under 20032004 höll det på ungefär likadant, jag minns inte exakt,jag vann på lotto, reste upp pengarna på en världskongress för musikterapeuter i australien. Sen kom jag hem och hade fått nog, började min psykodramautbildning hösten 2005. Min pojkvän blev jättesjuk, jättelänge och jag blev jätterädd. Vi började planera boliviaprojektet. Jag hade bara en arbetsplats, men höll också i en del studiecirklar och så startade jag eget. På våren åkte vi till bolivia i en månad, kom hem i mars, min pojkvän oppererades och blev så småningom frisk, Bolivianerna som vi hade bott och jobbat med kom hit och bodde och jobbade med oss i en månad. Jag håll i gång min firma och studiecirklarna. mitt jobb och min utbildning I slutet av maj åkte dom hem och jag tog slut.Sen tog jag friår och under friåret har jag fortsatt att plugga jobba med min firma och så har jag haft en del studiecirklar. Jag har också börjat skriva krönikor och haft en del informationsuppdrag. Jag har slutfört första delen av min psykodramautbilning.Så skälet till att jag har varit kvar på jobbet i 10 år är nog snarare att jag inte har haft tid att byta jobb...

Att få göra nytta, det är kul, särskilt för mej som så ofta behöver andras hjälp. Hittills har jag mest gjort nytta som blodgivare, men nu har jag hittat ett sätt till. Det är en sida som heter kiva, finns bland mina länkar, där man kan låna ut pengar till folk i tredje världen som vill starta eller utveckla ett företag. Känns kul.

Två veckor kvar på friåret. Det är knappt jag kan tro på det och ändå föreställer jag mej att det kommer att kännas precis som vanligt när jag väl har satt i gång, som när man har varit på en resa och tror att allt har förändrats bara för att man själv har det och så är allt ändå som vanligt och efter några dagar är det som om resan aldrig hade hänt...Ändå har jag mycket planer för dom närmaste månaderna: I mitten av augusti åker jag och min hjälpande hand till Eindhoven på europeisk musikterapikongress,i september är det två psykodramahelger och kanske, kanske om jag har tur en workshop med en spännande musikterapeut/psykodramatiker i Rom,i oktober har jag min examination...Ja, och så har vi ju boliviaprojektet... Undrar om jag verkligen hinner jobba också...

Om folk betalade skatt i stället för att ge sina pengar till Victorias fond, så skulle alla barnen kunna paddla kajak och segla och vara på fyra h-gårdar,utan att behöva be snällt om det och vara tacksamma.Sofia Thoresdottermusikterapeut Fleminggatan 57 112 32 StockholmSweden tel: +46732476877

Om vi ska ha marknadsanpassade hyror, då vill jag ha en marknadsanpassad lön...

Vi är prylgalna, min pojkvän och jag. Nu har vi ägnat hela helgen åt att bima över knäppa ljudklipp till varandras mobiltelefoner för att sen ge olika personer och gruppper av personer olika signaler. Jättekul, förstatt dela in sina kontakter i olika grupper, en del passar ingenstans och en del passar nästan överallt. Mina psykodramakompisar har i alla fall hamnat i samma grupp och den har fått motivet ur psyco som sin signal. Det är jag nog mest nöjd med. Sen har jag skapat en profil som heter hysterisk, med bara helt galna signaler... Ja ni hör själva.Nu är jag hemma igen och ute på min gård är det barnkalas. Alla ljud hörs jättebra hit upp, så man skulle kunna tro att dom är här inne allihop. Det gör inget, det är nästan som att smygtitta. Jag kan till och med höra vad alla säjer...

Mail från Bolivia. Min vän skriver att hon vill berätta om hur vackra bergen är nu när det ligger snö på topparna. Hon och en vän klättar upp i dom och han har en flöjt med sej. När han spelar där uppe tänker hon på mej. Hon undrar om jag är hel.Gud vad jag längtar efter henne och efter bergen. Jag tror att jag kommer att bli hel.

Tre veckor kvar på friåret.Jag lyssnar på revolutionssånger från Bolivia. En livecd med en fantastisk publik som kan varenda text och som sjunger av hjärtans lust. Det gör mej jättelycklig och jätteledsen på samma gång. Lycklig för att dom hoppas och vill och tror och ledsen för att det antagligen inte hjälper.