I hökarängen finns en tant som vi brukar kalla för "skällande tanten". Det är inte särskilt snällt, men sant. Vovven och jag brukar möta henne och hennes lilla hund Eba på morgonprommenaden och man hör henne på långt håll, tanten alltså:tanten: Tyst,Ebba: vovTanten: tystEbba vovOch så håller dom på. Eftersom Tanten skäller så förskräckligt har Ebba uppfattat att här gäller det att väsnas eftersom min flockledare låter så mycket. Vovven och jag brukar bara passera, men lite synd är det att tanten har lärt sin hund att skälla så förskräckligt och lite synd är det att hon inte vet att det är så enkelt att få den att sluta, det är ju bara att sluta skälla själv...

I hökarängen finns det en tant, som vi brukar kalla för skällande tanten. Kanske inte så snällt, men sant. Vovven och jag brukar möte henne på morgonprommenaden och man hör henne på långt håll:

I Hökarängen finns det en tant, som vi brukar kalla för "skällanden tanten". Det är kanske inte så snällt, men sant.

I Hökarängen finns det en tant som vi brukar kalla för skällanden tanten. Det är kanske inte så snällt, men sant.