När man är uppe såhär tidigt och ute, kan man nästan få för sej att man inte är i stan. I Kronobergsparken sjöng bofinkarna och solen sken och hunden och jag var alldeles ensamma. Plötsligt drabbades hon av vårglädje och började rulla sej i något. Jag stod och lyssnade på henne och funderade på om jag skulle ropa nej. Jag visste ju inte om hon rullade sej i nåt äckligt, men risken fanns ju, hon är ju nybadad, men jag hade inte hjärta att avbryta denna glädje och så ville jag inte störa tystnaden med ett hårt nej. När hon hade rullat sej klart och kom svansande till mej som stod och väntade kände jag försiktigt på henne. Man vet ju aldrig om man ska få handen full av nån äcklig geggamoja, ni som har hund vet ju vilka saker dom kan rulla sej i, men hon var ren och fin och luktade bara nytt gräs. tänk, att bli så lycklig över det nya gräset att man måste slänga sej i det och gnugga hela kroppen full med doften.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eftersom bloggagratis har blivit ännu mer otillgängligt för mej som är synskadad, så blir jag nu tvungen att välja att byta till en blogg där man vill att alla ska kunna blogga.   Därför finns jag från och med nu på: Sofiatankar.blogspot.com   Kom gä...

Ja, här sitter jag och väntar. Netxtra är jättera dom gånger jag inte orkar gå till en affär och hoppas på att dom som jobbar där har tid att hjälpa mej att hitta grejer. Lite dyrare, men då kan jag sitta här och välja och vraka i lugn och ro. Det är...

I hökarängen finns en tant som vi brukar kalla för "skällande tanten". Det är inte särskilt snällt, men sant. Vovven och jag brukar möta henne och hennes lilla hund Eba på morgonprommenaden och man hör henne på långt håll, tanten alltså: tanten: Tys...